Det har blivit att de flesta inläggen just nu ligger under kategorin Förhållanden. Och som ni säkert förstår så är det för att jag passar på att förklara allting nu när jag känner, när allting är så nytt och jag kan berätta i detalj.
Jag tänkte därför berätta för dig nu, i all sorg, att det är okej att gråta på jobbet och i skolan. För vet du vad? Hade du bara skakat på huvudet och inte brytt dig hade någonting uppenbarligen inte stämt riktigt, ellerhur? Att gråta är något av det mest naturliga vi kan göra. Du är inte svag som gråter, du är stark som vågar visa att du känner. Den första tanken man får när tårarna börjar rinna utan att man är beredd är att alla runt omkring tycker att man är lite barnslig, va? Man känner sig fånig.. Men det är egentligen tvärtom, människor blir ofta väldigt berörda och tar extrem hänsyn. Så gråt ut, gråt tills du är knallröd i ansiktet. Du är ledsen, du är förkrossad, du är människa och reagerar helt normalt. Ingen tycker att du är barnslig, tvärtom, beundransvärd!

 

Josephine